I denna uppsats undersöks hur ränteförändringar påverkar hushållen. Den valda faktorn för att mäta hur hushållen påverkas av räntor är skuldkvoten, denna visar nivån för de svenska hushållens skuldsättning relativt den disponibla inkomsten. Hushållens skuldsättning beror på flera faktorer men i rapporten undersöks endast hur skuldkvoten är relaterad till räntenivåerna i Sverige. Uppsatsen granskar befintlig litteratur och använder ett analytiskt systemsynsätt där komponenter som räntor och skuldkvot förklaras från helheten - Sveriges ekonomi, eller mer definierat Sveriges penningpolitik. Genom att jämföra dessa delar kvantitativt, kan slutsatser dras om att låga räntenivåer tycks ha ett samband med en hög skuldkvot och skuldsätter de svenska hushållen till riskfyllda nivåer.

Ungefär 25 000 nya aktiebolag registreras årligen i Sverige. En stor andel av dessa försätts i konkurs under de första verksamhetsåren. Då kapital är en livsnödvändig resurs för företag har företagens val av kapitalstruktur intresserat många forskare under åren. Tidigare forskning kring företags val av kapitalstruktur har främst fokuserat på större och redan etablerade företag, och dessutom utifrån ett grundantagande att kapitalstrukturen är betydelsefull för företags framgång och överlevnad. Denna studie avser att testa om, och i så fall vilken betydelse kapitalstrukturen har för nystartade företag, och specifikt hur företagets initiala kapitalstruktur påverkar företagets omsättningstillväxt och överlevnad ur ett långfristigt perspektiv.

The consumption levels in Sweden, Denmark, Finland and Norway have been rising fo r the last decade. Even after the financial crisis of 2008, consumption levels continued their upward trend, regardless of the recession. The explanation seems to be, at least partly, that households tends to increase their debt ratio in order to continue the same standard of living as before in terms of consumption. It is clear, based of our results, that there is a connection between increased consumption and debt ratio for households. And the consequences of allowing loans to finance a sustained or increasing consumption may ultimately be difficult to manage.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

De svenska bostadspriserna har fortsatt att stiga och tillsammans med det la?ga ra?ntela?get har a?ven husha?llens skuldsa?ttning stigit. Uto?ver detta har husha?llens amorteringsvilja minskat vilket lett till en oro o?ver att husha?llen inte kommer klara av framtida sva?ngningar i ekonomin. Denna oro visar sig i info?randet av bola?netak och nya amorteringsrekommendationer.Hur svenska husha?ll beslutar kring amortering och sparande a?r en outforskad fra?ga.

De svenska hushållens skuldsättning har ökat markant sedan 1980-talet och är idag på rekordhöga nivåer. Utifrån detta har frågor kring skuldsättningsnivåns hållbarhet, dess makroekonomiska konsekvenser och bakomliggande faktorer, blivit allt vanligare. Tidigare studier på området visar på brister i standardteorin för analys av hushållens skuldsättning, livscykelhypotesen, då hänsyn inte tas till kreditrestriktioner eller ma?nniskors oförmåga till helt rationellt handlande. En alternativ analysram fick förnyad uppmärksamhet i samband med finanskrisen i USA 2008 ? Hyman Minskys hypotes om finansiell instabilitet ? vilken inkorporerar ett fokus på spekulation på kredit- och tillgångsmarknader som förklaring till skuldsättning.

Avregleringen av kreditmarknaden inleddes redan på 1970-talet, men det är främst på 1980- talet som de viktigaste avregleringarna gjordes. Då syftas det på avregleringen av utlåningsränta och avregleringen utlåningstaket. Dessa avregleringar utlöste en kraftig utlåningsexpansion till företag och privatpersoner. Utvecklingen ledde till en finansiell kris i Sverige på 1990-talet med kraftigt prisfall på fastigheter och inflation. Riksbanken gjorde sitt bästa för att skydda växelkursen med diverse räntehöjningar.

Som ett resultat av det senaste a?rhundradets snabba populationstillva?xt i kombination med en livsstil vilken inneburit o?kad konsumtion, sto?rre naturresursuttag och o?kande miljo?pa?frestningar, sta?r vi nu info?r stora utmaningar fo?r framtiden. En viktig del av begreppet ha?llbar utveckling a?r konsumtionen som i stor grad blivit en del av va?r livsstil. Mat och dryck utgo?r i Europeiska Unionen ungefa?r en fja?rdedel av husha?llens totala miljo?pa?verkan, och hur vi va?ljer att konsumera livsmedel har sa?ledes en stor inverkan.

Syfte: Studien har två syften:Att beskriva förekomsten av kategorier och omfattningen av frivillig redovisning om anställda som är relaterad till bolagens sociala ansvar (CSR).Att förklara vilka faktorer som påverkar omfattningen av frivillig redovisning relaterat till anställda. Metod: Då studien har ett förklarande syfte som berör omfattningen av frivillig redovisning om anställda, så har kvantitativa metoder använts och data till studien har samlats in via en kvantitativ innehållsanalys. Studien utfördes på 56 av de 58 bolag som befann sig på Large Cap, Stockholmsbörsen 2012, varav två bolag fick räknas som bortfall på grund av andra redovisningssätt än de övriga. Datat analyserades sedan genom deskriptiv statistik och multipla regressionsanalyser. Resultat & slutsats: Stora bolag på Stockholmsbörsen redovisar frivilligt multipla kategorier information om anställda, men den kategori som generellt används mest är profilinformation om anställda. Den faktor som främst förklarar den frivilliga informationen om anställda är bolagets skuldkvot, men också vilken industrisektor ett bolag tillhör har betydelse. Den teori som främst förklarar frivillig redovisning om anställda är agentteorin. Förslag till fortsatt forskning: I denna studie upptäckte vi att bolag redovisar fler kategorier om anställda än vad vi i vår studie deducerat fram från tidigare forskning.

Bakgrund och problem: Fo?retagskommunikation a?r en del av det som pa?verkar intressenterna na?r de skapar sig en bild av ett fo?retags identitet, image och rykte. Fo?retag vill genom ansvarskommunikation pa?verka ma?nniskors uppfattningar om dem och pa? sa? sa?tt skapa sig legitimitet. Da? bankbranschen oftast direkt kopplas till den finansiella infrastrukturen kommer andra fra?gor som etik, miljo? och socialt ansvar la?tt i skymundan.

Sammanfattning Titel: Vilka faktorer påverkar val av kapitalstruktur? ? En kvantitativ studie avseende 226 bolag på Stockholmsbörsen. Nivå: C-uppsats inom ämnet företagsekonomi Författare: Anna Hansen och Robert Sandberg Handledare: Peter Lindberg Examinator: Stig Sörling Datum: 2015 ? maj Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar val av kapitalstruktur i bolag på Stockholmsbörsen. Metod: Denna studie bygger på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Baserat på tidigare forskning väljs ett antal variabler ut för att undersökas. Det insamlade materialet hämtas genom sekundärdatainsamling och exporteras sedan till Microsoft Excel där det sammanställs. En regressionsanalys genomförs i statistikprogrammet SPSS för att undersöka hur stor inverkan dessa variabler har på kapitalstrukturen. Resultat & slutsats: Resultaten visar ett negativt samband mellan skuldsättning och tillväxt samt ett svagt negativt samband mellan skuldsättning och lönsamhet.